Man ur huse!

Tisdag kväll måste det bara bli folkvandring till Rocklunda och ABB Arena. Allt annat vore märkligt.

VSK möter ärkerivalen Saik i sista matchen i bandyns elitserie. Kampen står om den viktiga andraplatsen efter Villa. VSK går om Saik om laget vinner med två mål eller mer.

Det som såg helt omöjligt ut för några omgångar sedan är plötsligt helt möjligt. Två stora segrar mot Tellus och Sirius har gjort att VSK knappat in Saiks till synes hopplöst stora övertag i målskillnaden.

Mer sånt. VSK-jubel efter 1-0 i finalen mot Saik 2015.

Nu blir det match! Bandyns klassiker. En andraplats är oerhört värdefull. Dels slipper tvåan möta ettan Villa förrän i en eventuell final, dels blir det tunga fördelar med hemmaplan i både kvart och semi.

VSK tycks ha vänt upp ur den djupa svackan före VM-uppehållet, när höstens överraskande fina form var som bortblåst i den snåla januarivinden.

De två senaste matcherna lovar oerhört mycket, i och för sig mot relativt svagt motstånd. Men det grönvita tempot och spelglädjen mot Sirius liknande det vackra spelet i den omsjungna hemmamatchen mot Bollnäs i höstas.

Alla var delaktiga. Simon Jansson var suverän, Martin Landström smartare än smartast, Joel Engström snabb, hårdskjutande och hårdjobbande, Oscar Gröhn kom tillbaka med besked, Simon Folkesson tyngre än på länge, Tobias Holmberg på väg mot storformen, backlinjen säker om än understundom sviktande när lyften kommer och dessutom förstärkt till vänster sedan Magnus Joneby gått ner som vänsterback. Jag skulle kunna fortsätta namndroppa, men det räcker med att konstatera att en spelare som Ted Bergström inte platsar, i alla fall har han inte gjort det de två senaste matcherna.

Jag kan också konstatera att junioren Niklas Gifting, som har en friplats på bänken tack vare sin ålder, bara blir bättre och bättre i sin roll som hårdslitande avbytare på mitt och i anfall. Flera fina målgivande passningar och ett prydligt mål i de senaste matcherna.

Tisdagskvällens match är nog bland det bästa man kan se i bandyvärlden på klubbnivå. Så sitt nu inte hemma och kolla på något fånigt tv-program utan kom till hallen! Jag kan lova en stämning utöver det vanliga.

Vi minns hur många drabbningar som helst mellan de här två lagen. Vi minns Micke Carlssons avgörande mål i sista semin guldåret 2009, vi minns finalen 2015 när Janne Rintala först försökte ta på sig Esplunds utvisning men visades in på isen igen och avgjorde, vi minns finalen i Svenska Cupen i höstas när Saik inte orkade stå emot det "nya" VSK med sitt snabba passningsspel.

Det är klart att vi också minns, eller snarare förtränger, alla gånger när Daniel Mossberg eller någon annan svartklädd hittat fram till den där Christoffer Edlund som är otäckt säker så snart han får målet inom skotthåll.

Tisdag kväll, alltså.

Högklassig sport på Rocklunda.