Den mystiska matchen

Medan VSK:s spelarbuss trotsar motvind och snöblask på sin väg ner mot Lidköping bläddrar jag bland gamla nostalgiska bandybilder. Titta på den här. Tänk er bilden i färg. VSK-arens tröja är förstås grön, jag skulle tro att byxorna är bruna eller brungrå. Både tröja och byxor ser ut vara av ylle.

SM-final på Tingvalla 1935. Jag tror jag vet vem VSK-aren är.
SM-final på Tingvalla 1935. Jag tror jag vet vem VSK-aren är. Fotograf (troligen): EW Krassing.

 

Spelaren till vänster har röd tröja eftersom han spelade för IF Göta i Karlstad. Laget kallades för "tomtarna", eller "röda tomtarna" för att skiljas mot rivalerna i Slottsbron som vara klädd i blått och, som ni förstår, kallades "blåtomtarna". Vad den pojkaktigt käcka domaren har för för färg på sin polotröja kan jag inte ens gissa mig till.

Däremot gissar jag, nej jag är säker på att detta är en bild från SM-finalen 1935 som spelades på Tingvalla i Karlstad den 3 mars inför 6 705 åskådare. Man ser hur publiken står i mörka led bakom snövallarna. Det fanns nämligen snö och is i Karlstad, det gjorde det inte i Stockholm där isen på Stadion hade smält bort.

Göta var storlaget de häråren, och slog VSK i fem finaler mellan 1925 och 1935. VSK var inne i en sällan skådad förlustsvit och förlorade faktiskt sju finaler på raken (de övriga två förlusterna kom mot Sirius och Slottsbron). Det skulle dröja till 1942 innan ordningen återställdes på bandytorpet och VSK äntligen vann en final, mot Skutskär med 2-1, den första finalsegern sedan 1924.

Vilka är med på bilden? Domaren hette Ragnar Bäckström och kom från Stockholm. Götaspelaren har jag ingen aning om, men VSK-aren, som tycks ha spelat utan handskar, ser ut att vara lagets stora stjärna, Gunnar "Hyttan" Karlsson, den äldste av fem bandyspelande bröder från arbetarbostäderna vid Hyttan nere vid det som i dag kallas Lögarängen. "Stor-Hyttan" tog sig senare namnet Hyttse. Han var bandykung från slutet av 1920-talet, genom hela 1930-talet och en bit in på 1940-talet. Hyttse var anfallaren som gjorde vad som föll honom in. Han vann allsvenska skytteligan fyra gånger, han spelade sex SM-finaler men vann bara ett guld, den där gången 1942.

På Tingvalla 1935 gjorde Gunnar Hyttse och Einar "Eja" Bergström var sitt mål. Vad hjälpte det när Göta gjorde fem. Övriga spelare i VSK var Thor Karlsson, Bernt Hellström, Tage Dahlborg, Birger Hammarbäck, Folke Lindblom, Arne Lindholm, Knut Karlsson, Harry Thelin och Harry Andersson/Angtén.

Jag såg aldrig Gunnar Hyttse spela. Jag minns honom tyvärr bara som mannen som med åren drack för mycket och kom att tillhöra A-laget innan han dog 1988, åttio år gammal. I vår familjehistoria kom Hyttse också att spela en roll, eftersom han tilldelades VLT-priset 1942 trots att pappa det året överraskande blev svensk mästare i höjdhopp. Kanske tyckte prisjuryn att Hyttse var värd priset när han till slut vann sitt bandyguld (men det var Pontus Widén som gjorde båda målen, påpekar höjdhopparens son surt...).

 

 

 

En reaktion på ”Den mystiska matchen

  1. Liselotte Mellesmo

    Jag har hört referatet som gjordes av Nils Jerring. Min farfar Thor Karlsson stod i mål, och det var otroligt fascinerande att nästan vara med, på plats...

    Rubrik:
    Nils Jerring refererar Göta-Västerås -- SM-final i bandy 1935.

    Produktionsnummer:
    L-B 852

    Totaltid:
    00:15:01

    Anmärkning:
    SRMinnen Sport

    Huvudspråk:
    Svenska
    1. Allmän programpunktViss del är upphovsrättsskyddad (klicka för att ändra)Nils Jerring refererar Göta-Västerås -- SM-final i bandy 1935.

    Rubrik:
    Nils Jerring refererar Göta-Västerås -- SM-final i bandy 1935.
    L-B 852 5 inslag
    Arkivnr :105.490-7

    **Mästare på skidor och mästare på skridskor**
    **Ett tvärsnitt genom söndagens idrott**
    Inspelat :
    Totaltid : cirka 1:15:00 Sänt: 1935-03-03
    Placering: Arkiv

    L-B 852
    4 Inslagets tid: 22:05

    Innehåll: SM i bandy. Final Karlstad Göta - Västerås BK. Referat från Karlstad
    Jerring, Nils (tal)

Kommentarer inaktiverade.