Tack för underhållningen


Jag trodde det skulle bli en bra match, det blev en bra match. VSK reste sig och spelade säsongens bästa bandy större delen av första halvlek. 3-0 mot Villa i paus var imponerande. Tempo, snabba passningar över mittplan, inga onödiga bolltransporter, till och med lyft. Och ett hörnmål, kors i innertaket.

Jonas Nilsson gjorde två mål och nådde 300. "Visar om inte annat att man håller på att bli gammal", sa han i en intervju på VSK:s hemsida. Simon Jansson var en gigant, för att inte tala om Stefan Edberg som var litet överallt på isen, och som dessutom klippte in högerhörnan som gav 2-0.

Jonas Nilsson i krock med en Villaspelare.
Jonas Nilsson i krock med en Villaspelare.

 

dsc_3926-johan-esplund
Johan Esplund.

 

dsc_3877-stefan-edberg-hornmal-villa
Stefan Edberg, längst till höger, får träff på hörna och gör 2-0.

 

Det såg bra ut också när Simon Jansson sköt 4-0 i början av den andra halvleken. En rockad mellan platserna på Jacob Bucht och Simon Folkesson var lovande, Bucht bra som högerhalv, Folkesson extra tung på defensivt mittfält.

VSK kunde ha avgjort där. Flera lägen, flera hörnor, ett par hårfina offsidelägen. I stället fick Villa utdelning på tre hörnor och alldeles mot slutet kvitterade Petter Björling. Snopet för VSK som än en gång misslyckades med att döda en match i slutminuterna, men på sätt och vis rättvist. Villa är ett bra lag, Johan Esplund elegant, även om de grönvita tog honom ganska bra många gånger, en gång så bra att kontringen öppnade för Jonas Nilssons andra mål.

VSK visade vad laget kan. När hörnskyttet stämmer kommer poängen. Eller hur, Patrik Sjöström? Det är nästan så man blir sugen att åka ner till Vänersborg på tisdag.

Jubel efter Simon Janssons 4-0.
Jubel efter Simon Janssons 4-0.